Det blev rätt bra idag ändå. Jag och sambon vaknade i morse, en timme försent!!! KATASTROF. Min klocka var ställd men ingen vet vad som hänt. 6,55 gick jag upp och kissa och bara WHAAAT?? Han ställer alltid sin klocka själv men han somnade kvart över åtta igårkväll så jag skulle va snäll och låta han sova ut. Ja nog fan fick han det. Han blev smått hysterisk över att klockan inte ringt för de har sjukt mycket att göra och han måste komma i tid. Och jag MÅSTE vakna i rätt sinnesstämning. Ingen vet vad som hänt men jag blev jätteledsen och allt kändes som mitt fel.

Sen blev det kaos i huvudet. Jag tar inga mediciner men har behovspiller. Vilket jag tar en till två ggr i veckan. Idag blev en sån dag. Och sen kunde jag andas igen och samla mig. (så man ska absolut inte förkasta mediciner om man kan hantera det) Jag ska antagligen börja med annan medicin sen men just nu är det såhär.

Jag hade möte kl 13 och efter det gick jag till min supergulliga svägerska och blev bjuden på nybakta lussekatter.

"Hemresan" blev en fantastiskt skön löprunda! Alltså jag kan inte med ord beskriva hur jäklans bra det kändes i hela min kropp. Jag tog mig tid att ta några foto så ni ska förstå känslan, tänk er den bästa musiken i öronen, vindstilla, kylan mot kinderna och utsikten över havet och hamnen, benen bara gick av sig själv liksom. Jag kunde verkligen vara 100% mindfull.

Detta blev så jäkla bra!

Nu sitter jag här, sinnessjukt speedad. Musiken vrålar i högtalarna, musik är bästa jag kan ha. Vet inte om jag mår bra eller dåligt. Känner mig glad men ändå jätteirritetad på allting. Varför säger hen si eller så, känns som.jag har triljoner tankar som snurrar. Jag googlar allt! Jag lyssnar på musik svinhögt. Det är totalt jävla kaos i huvudet!!! Jag har ett möte kl 13. Funderar på om jag ska gå ut och gå så långt jag kan med musiken i öronen. Men så säger "nejet" att då kommer jag kanske lukta svett.... Asså vafaaaan ska allt vara så förbannat komplicerat.

Längtar efter lugn.NU